torsdag 11 februari 2016

Inser

hur mycket jag saknat umgänget med min symaskin. Köpte mig en jättedyr och  på den tiden (1983-84) jättemodern symaskin, en Huskvarna Prisma 990 som gick att brodera och göra massor av saker på. Kostade då 12 000 kr, använde den flitigt när barnen var små, och när jag jobbade extra med att sy om kläder som skulle användas på teaterscen. Sen kom värk och sjukdomar i vägen så att jag inte orkade/kunde sitta vid symaskinen några längre stunder. Blev mest raksöm och sicksak till att laga kläder, sy gardiner och lite sånt. Fram tills nu så har jag haft den inlämnad 2 ggr för service. Men så i höstas kände jag lite sug igen och tänkte prova på lite mer, insåg snabbt att den inte lät bra, så jag lämnade in den och bad dom att åtgärda det som lät, fixa och dona så att den skulle fungera igen. Hämtade sen ut den i början av januari och nu fick jag tummen ur och sydde en väska. Den heter Mossbys Lilla Sy & Virkväska och kommer från Mossbyquilt. Tyvärr så lät symaskinen precis likadant som tidigare, så nu är den inlämnad IGEN. Attans tråkigt då jag verkligen fick blodad tand. Insåg samtidigt att jag glömt hälften av vad min fina symaskin kunde göra
Men jag blev nöjd med väskan, förutom några små slarvfel. 




 I mellandagarna fick jag ett sms från dottern med en bild på ett par sådana här vantar och med texten "såna vill jag ha". Som tur var hade jag vunnit mönstret för flera år sedan så det var bara att sätta igång, För det går ju inte att säga nej till barnen när dom önskar sig något som går att ge bort.


Naturligtvis har jag läst lite också
Har hela denna serie och Bröderna/Familjen Lauritzon och tycker väldigt mycket om den. 
Ändock var det lite lite för mycket politik med  nu.

Den här var bra men samtidigt lite jobbig

2 kommentarer:

Smycka sa...

Vilka fina alster du har gjort! Gillar verkligen din väska! Kram Ulrica

mallasalster sa...

Fin väska, trist med symaskinen, håller tummarna att det blir fixat! ��